Hon sökte sanningar. Han talade lögner.
Hon trodde hans lögner. Eller också visste hon att det var lögner men tyckte de var sköna att luta sig mot. Kanske tänkte hon att inget är för evigt ändå, eller kanske tänkte hon att lögner kan bli sanningar. Om man tror dem.
Han hade länge trott att lögnerna var hans sanningar. Eller också tänkte han att det spelade ingen roll för allt är ändå påbörjat och avslutat i varje möte.
Bara om hon och han glömmer det för ett tag så finns det många nätter att hålla om varandra...

Att sova på någon annans arm.
Att vila huvudet mot någon annans bröst.
Att lära sig andas i takt.
Att trassla in sig i varandras ben.
Att förstå att morgondagen inte är vår.